ВЛИЈАНИЕТО НА ЈАЗИЧНИОТ КОНТАКТ ВО РЕДОСЛЕДОТ НА ПРИДАВКИТЕ И НА ИМЕНКИТЕ ВО СЛОВЕНСКИТЕ ДИЈАЛЕКТИ ВО АЛБАНИЈА

##plugins.themes.bootstrap3.article.main##

Максим Макарцев

Апстракт

Во статијата се истражуваат социолингвистичките фактори што влијаат врз редоследот на зборовите во именските фрази во јужнословенските дијалекти во Албанија, со посебен фокус на влијанието на албанскиот јазик. Користејќи ги податоците од Корпусот на словенските дијалекти во Албанија, во истражувањето се анализира варијантноста на позицијата на придавките (пред или по именката) во неколку дијалекти – голобрдски македонски, корчански македонски, преспански македонски и миграциони штокавски дијалекти од Шијак и од Музекија. Анализата покажува дека албанскиот јазик влијае врз зголеменaта употреба на редоследот именка–придавка (ИП) во овие дијалекти, зависно од возраста, полот, видот на населеното место (рурално или урбано) и од типот на заедницата (компактна или дисперзирана). Особено е стабилен конзервативниот редослед придавка–именка (ПИ) во компактните заедници и кај постарите генерации, за разлика од зголемената употреба на албанскиот редослед ИП кај помладите говорители и кај оние во дисперзираните заедници. Влијанието на стандардните словенски јазици се рефлектира врз тенденцијата за зачувување на конзервативниот редослед. Резултатите од истражувањето придонесуваат за подлабоко разбирање на факторите што влијаат на промените во редоследот на зборовите во балканскиот јазичен контекст.

Downloads

Download data is not yet available.

##plugins.themes.bootstrap3.article.details##

Рубрика
Тематски број посветен на проучувањето на балканските јазици

Референци

Adamou, E., Feltgen, Q. and Padure, C. (2021). A unified approach to the study of language contact:
Cross-language priming and change in adjective/noun order. International Journal of
Bilingualism, 25 (6): 1635–1654.
Asenova, P. (2018). Balkan syntax: Typological and diachronic aspects. In I. Krapova and B. Joseph
(eds.), Balkan Syntax and (Universal) Principles of Grammar, 13–36. Berlin: de Gruyter.
Bara, M., Kahl, T. and Sobolev, A. N. (2005). Die südaromunische Mundart von Turia (Pindos) =
Južnoarumynskij govor sela Turʹja (Pind): Sintaksis, leksika, ėtnolingvistika, teksty. München:
Biblion.
Bërxholi, A., Doka, D. and Asche, H. (2003). Demographic atlas of Albania: Atlas of Albania [Atlasi
gjeografik i popullsisë së Shqipërisë]. Tiranë: Ilar.
Cohen, J. (2013). Statistical power analysis for the behavioral sciences. London: Routledge.
Cvetanovski, G. (2010). Govorot na Makedoncite vo Mala Prespa: zapadnoprespanski govor. Skopje:
IMJ “Krste Misirkov”.
Domi, M. (ed.) (2002). Gramatika e gjuhës shqipe: Vëllimi II. Sintaksa. Tirana: Akademia e
shkencave e Shqipërisë, Instituti i gjuhësisë dhe i letërsisë.
Dryer, M. S. (2013a). 87. Order of adjective and noun. In The World Atlas of Language Structures
Online (v2020.4) [Online] Available from: https://wals.info/chapter/87 [Accessed: 23 January
2025].
Dryer, M. S. (2013b). Determining dominant word order. In The World Atlas of Language Structures
Online (v2020.4) [Online] Available from: https://wals.info/chapter/s6 [Accessed: 23 January
2025].
Duma, G. (2007). Mala Prespa. Skopje: Art Print Plus.
Friedman, V. A. and Joseph, B. D. (in press, 2025). The Balkan languages. Cambridge: Cambridge
University Press.
Hristova, E. (2003). Bălgarska reč ot Albanija. Govorăt na selo Vrăbnik. Blagoevgrad: Universitetsko
izdatelstvo “Neofit Rilski”.
Jašar-Nasteva, O. (1998). Kontaktet gjuhësore në hapësirat ballkanike. Shkup: Logos-A.
Koneski, B. (1986). Istorija na makedonskiot jazik. Skopje: Kultura.
Konior, D. V. (2021). Minority within a minority: Iabalcea and Carașova in Romania. In A. N.
Sobolev (ed.), Between separation and symbiosis. South Eastern European languages and
cultures in contact, 157–188. Berlin: de Gruyter.
Makartsev, M. (2025). Language contacts, New Year, and word order in the nominal phrase in the
Corpus of Slavic Dialects in Albania. In I. Sedakova and A. Ippolitova (eds.), Old and new /
young in the linguocultural space of the Balkans (Series Balcanica 18), 107–115. Moscow:
Institute of Slavic Studies, Russian Academy of Sciences.
Makartsev, M. (in press, a). The inter-speaker variation in the use of t-demonstratives in a Štokavian
dialect in Myzeqe (Albania) and language contact. Balkanistica.
Makartsev, M. (in press, b). The elusive progressive aspect in the minority dialects in Albania:
Inherited structures and the grammaticalization paths. Zeitschrift für Balkanologie.
Makartsev, M. and Arkhangelskiy, T. (2024). Corpus of Slavic Dialects of Albania. [Online]
Available from: https://slav-dial-alb.uni-oldenburg.de/ [Accessed: 16 January 2025].
Makartsev, M., Chivarzina, A., Chivarzin, M., Yakovleva, A. and Spyreli, D. (2016). Divided
families: The borders’ perception through the human senses. Preliminary results of the field trip in
August, 2014. In V. Nitsiakos, I. Manos, G. Agelopoulos, A. Angelidou, and V. Kravva (eds.),
Ethnographic research in border areas: Contributions to the study of international frontiers in
Southeast Europe, 31–37. Konitsa: The Border Crossing Network.
Makartsev, M. and Kikilo, N. (2022). Some tendencies in the morphosyntax of the migrational
Shtokavian dialects in Albania (Shijak and Myzeqe) and Slavic-Albanian language contact. Slavic
World in the Third Millennium, 17 (1–2): 120–141.
Markoviḱ, M. (2007). Aromanskiot i makedonskiot govor od ohridsko-struškiot region (vo balkanski
kontekst). Skopje: MANU.
Markoviḱ, M. (2008). Linearizacija na imenskite sintagmi zavisni od glagolska pridavka. Studia
linguistica Polono-Meridianoslavica, 12–13: 97–103.
Mihajlov, P. (1954). Gradskiot debarski govor. Skopje: Filozofski fakultet.
Minova Gjurkova, L. (1994). Sintaksa na makedonskiot standarden jazik. Skopje: Rading.
Mladenov, M. S. (1993). Bălgarskite govori v Rumănija. Sofija: BANU.
Morozova, M. (2016). Govor albancev Ukrainy: Grammatičeskij očerk. In A. Novik, Y. Bučatskaja,
D. Ermolin, A. Dugushina, and M. Morozova (eds.), “Priazovskij otrjad”. Jazyk i kul'tura
albancev Ukrainy, part 1 (2), 421–506. Saint Petersburg: MAĖ RAN.
Popovski, A. (1970). Makedonskiot govor vo Gostivarskiot kraj. In M. Panov and J. Sinadinovski
(eds.), Gostivarskiot kraj: 2. Makedonskiot, albanskiot i turskiot govor, 3–200. Gostivar:
Opštinsko sobranie Gostivar.
Sobolev, A. N. and Novik, A. (2013). Golo Bordo (Gollobordë), Albanija: Iz materialov balkanskoj
ėkspedicij RAN i SPbGU 2008–2010 gg. Materialien zum Südosteuropasprachatlas Bd. 6. Sankt
Peterburg: Nauka.
Steinke, K. and Ylli, X. (2007). Die slavischen Minderheiten in Albanien (SMA): 1. Teil. Prespa
Vërnik–Boboshtica. Slavistische Beiträge 458. München: Otto Sagner.
Steinke, K. and Ylli, X. (2008). Die slavischen Minderheiten in Albanien (SMA): 2. Teil. Golloborda
Herbel–Kërçishti i Epërm. Slavistische Beiträge 462. München: Otto Sagner.
Steinke, K. and Ylli, X. (2010). Die slavischen Minderheiten in Albanien (SMA): 3. Teil. Gora.
Slavistische Beiträge 474. München: Otto Sagner.
Steinke, K. and Ylli, X. (2013). Die slavischen Minderheiten in Albanien (SMA): 4. Teil. Vraka
Borakaj. Slavistische Beiträge 491. München: Otto Sagner.
Stojkov, S. (1968). Banatskijat ezikov săjuz. Slavjanska filologija, 10: 97–102.
Tisheva, J. (2007). Sintaktichni osobenosti v govora na banatskite bălgari v Sărbija. In Asenova, P.
(ed.), Bălgarskite ostrovi na Balkanite, 155–169. Sofija: Figura.
Tomić, M. (1984). Govor sviničana. Srpski dijalektološki zbornik, 30, 7–263.
Topolinjska, Z. (2008). Linearizacija na pridavskite modifikatori (AM) vo makedonskata imenska
sintagma (NP). Studia linguistica Polono-Meridianoslavica, 12–13: 75–95.