ПРЕДИКАЦИСКАТА МОДАЛНОСТ ВО БАЛКАНСКИОТ ТУРСКИ ЈАЗИК: ФОРМАЛНА И СЕМАНТИЧКА ВАРИЈАНТНОСТ ВО ЈАЗИЧЕН КОНТАКТ Дел 1. Веројатност и нужност

##plugins.themes.bootstrap3.article.main##

Јулијан Ренч

Апстракт

Оваа статија го претставува првиот дел од истражувањето на модалноста на настаните, изразена во одредени турски варијанти од Косово, Северна Македонија, Бугарија и од Источна Тракија (Турција). Јазичните структури се споредуваат со нивните функционални еквиваленти во модерниот стандарден турски јазик и со постојните варијанти во османлискиот турски јазик. Во истражувањето ги определуваме заедничките карактеристики и разлики меѓу балканските турски јазични варијанти. Варијантноста е карактеристична за различни синтаксички позиции на истражуваните конструкции и се однесува на лексички, семантички и на морфосинтаксички особини. Таа се појавува и на ниво на комплементација, како инфинитивна така и субјунктивна. Јазичната варијација е делумно присутна во дијалектите на балканскиoт турски јазик, но со различна застапеност во источните и во западните дијалекти. Во статијата се тврди дека некои процеси, коишто довеле до денешната ситуација во балканскиот турски јазик, можат да се должат на внатрешниот развој на наследените структури, но контактот со сосeдните јазици исто така придонел за постоење на одредени структури во турските дијалекти на Балканот.

Downloads

Download data is not yet available.

##plugins.themes.bootstrap3.article.details##

Рубрика
Тематски број посветен на проучувањето на балканските јазици

Референци

Achard, M. (2007). Complementation. In D. Geeraerts and H. Cuyckens (eds.). The Oxford handbook
of cognitive linguistics, 782–802. Oxford: Oxford University Press.
Ahmed, O. (2001). Fonetički i leksički karakteristiki na turskiot govor vo Resen i Resensko. MA thesis,
UKIM, Skopje.
Ahmed, O. (2004). Morfosintaksa na turskite govori od ohridsko-prespanskiot region. PhD dissertation,
UKIM, Skopje.
Alievska, M. (2003). Ženata kako lik vo turskite narodni prikazni od prilepsko i bitolsko. MA thesis,
UKIM, Skopje.
Auwera, van der, J. and Plungian, V. A. (1998). Modality’s semantic map. Linguistic Typology, 2: 79
124.
Brendemoen, B. (2013). The infinitive in -me/-ma in the Balkan dialects. Turkic languages, 17: 31–37.
Brendemoen, B. (2014). Some remarks on the infinitive in -mA in 17th century Ottoman Turkish. In N.
Demir, B. Karakoç and A. Menz (eds.), Turcology and Linguistics. Éva Ágnes Csató Festschrift,
103–113. Ankara: Hacettepe Üniversitesi Yayınları.
Buchholz, O. and Fiedler, W. (1987). Albanische Grammatik. Leipzig: VEB Verlag Enzyklopädie.
Dixon, R.M.W. (2006). Complement clauses and complementation strategies in typological
perspective. In R.M.W. Dixon, and A. Y. Aikhenvald (eds.), Complementation. A cross-linguistic
typology, 1–48. Oxford: Oxford University Press.
Doerfer, G. (1990). Die Stellung des Osmanischen im Kreise des Oghusischen und seine Vorgeschichte.
In G. Hazai (ed.), Handbuch der türkischen Sprachwissenschaft. Teil 1, 13–34. Budapest:
Akadémiai Kiadó.
Eckmann, J. (1962). Kumanova (Makedonya) Türk Ağzı. In J. Eckmann, A. S. Levend, and M.
Mansuroğlu (eds.). Németh Armağanı. (Türk Dil Kurumu Yayınları 191), 111–144. Ankara: Türk
Tarih Kurumu Basımevi.
Erdem, M. D., İsmaili, B., Beyoğlu, B. and Bölük, R. (2024). Kuzey Makedonya Türk Ağızları. Giriş
İnceleme-Metinler. Elazığ: Asos Yayınları.
Friedman, V. A. (2003). Turkish in Macedonia and beyond. Studies in contact, typology and other
phenomena in the Balkans and the Caucasus. (Turcologica 52.) Wiesbaden: Harrassowitz.
Friedman, V. A. (2006). West Rumelian Turkish in Macedonia and adjacent areas. In: H. Boeschoten
and L. Johanson (eds.). Turkic languages in contact. (Turcologica 61), 27–45. Wiesbaden:
Harrassowitz.
Göksel, A. and Kerslake, C. (2005). Turkish. A comprehensive grammar. London /New York:
Routledge.
Hafız, N. (1985). Kosova Türk Halk Edebiyatı Metinleri. Priştine: Kosova Üniversitesi Priştine Felsefe
Fakültesi.
Haspelmath, M. (1989). From purposive to infinitive – a universal path of grammaticalization. Folia
Linguistica Historica, 10/1–2: 287–310.
Hazai, G. (1973). Das Osmanisch-Türkische im XVII. Jahrhundert. Untersuchungen an den
Transkriptionstexten von Jakab Nagy de Harsány. Budapest: Akadémiai Kiadó.
Hazai, G. and Tietze, A. (eds.) (2006). Ferec ba‘d eş-şidde. “Freud nach Leid”. Ein frühosmanisches
Geschichtenbuch. (Studien zur Sprache, Geschichte und Kultur der Türkvölker 5.1–5.2.) Berlin:
Klaus Schwarz Verlag.
İgci, A. (2010). Vıçıtırın-Kosova Türk Ağzı. MA thesis. Ege Üniversitesi, İzmir.
Joseph, B. D. (1983). The synchrony and diachrony of the Balkan infinitive. A study in areal, general,
and historical linguistics. Cambridge: Cambridge University Press.
Kakuk, S. (1972). Le dialecte Turc d’Ohrid en Macédonie. Acta Orientalia Academiae Scientiarum
Hungaricae, 26: 227–282.
Kalay, E. (1998). Edirne İli Ağızları. İnceleme-Metin. (TDK Yayınları 694). Ankara: Türk Dil Kurumu.
Karaşinik, B. (2011). Silistre (Silistra) İli ve Yöresi Ağızları. MA thesis. Trakya Üniversitesi, Edirne.
Koneski, B. (1967). Grammatika na makedonskiot literaturen jazik. Skopje: Kultura.
Kúnos, I. (1907). Materialien zur Kenntnis des rumelischen Türkisch. I: Türkische Volksmärchen aus
Adakale, gesammelt, in Transkription herausgegeben und mit Einleitung versehen. Leipzig /New
York: Rudolf Haupt.
Lewis, G. L. (1967). Turkish grammar. Oxford /New York: Oxford University Press.
Menz, A. (1999). Gagausische Syntax. Eine Studie zum kontaktinduzierten Sprachwandel. (Turcologica
41). Wiesbaden: Harrassowitz.
Mitkovska, L., Bužarovska, E. (2012). Tipovi modalnost vo nemenlivite ima da-konstrukcii.
Makedonski jazik, LXIII: 83–103.
Mustafa-Rashidova, S. (2024). Bulgaristan’daki Orta Rodop Türk Ağızlarının Fonetik, Morfolojik ve
Sentaktik Özellikleri. PhD dissertation. İstanbul Üniversitesi, İstanbul.
Németh, J. (1956). Zur Einteilung der türkischen Mundarten Bulgariens. Sofia: Bulgarische Akademie
der Wissenschaften.
Németh, J. (1965). Die Türken von Vidin. Sprache, Folklore, Religion. Budapest: Akadémiai Kiadó.
Noonan, M. (2007). Complementation. In T. Shopen (ed.). Language typology and syntactic
description. Vol. 2: Complex constructions, 52–150. Cambridge: Cambridge University Press.
Özbal, M. (2005). Peçevī Tarihi. 80b–114a metin, edisyon kritik, dizin, özel adlar sözlüğü. MA thesis.
Marmara Üniversitesi, İstanbul.
Palmer, F. R. (2001). Mood and modality. (Second edition.) Cambridge: Cambridge University Press.
Pamuk, O. (1990 [2004]). Kara Kitap. İstanbul: İletişim.
Pamuk O. (2008 [2018]). Masumiyet Müzesi. İstanbul: Yapı Kredi Yayınları.
Rentzsch, J. (2014). Zur Rolle der Analogie in der Grammatikalisierung türkischer Modalauxiliare. In
N. Demir, B. Karakoç and A. Menz (eds.). Turcology and Linguistics. Éva Ágnes Csató Festschrift,
357–374. Ankara: Hacettepe Üniversitesi Yayınları.
Rentzsch, J. (2015). Modality in the Turkic languages. Form and meaning from a historical and
comparative perspective. [Studien zur Sprache, Geschichte und Kultur der Turkvölker 18]. Berlin:
Klaus Schwarz Verlag.
Rentzsch, J. (2018). SoA-type complement clauses in the Tārīḫ-i Pečevī. In É. Á. Csató, J. Parslow, E.
Türker and E. Wigen (eds.). Building bridges to Turkish. Essays in honour of Bernt Brendemoen.
(Turcologica 116), 265–284. Wiesbaden: Harrassowitz.
Rentzsch, J., Mitkovska, L. and Nedelkoska, G. (2020). Complementation strategies with the verb ‘to
know’ in the Turkish dialect of Ohrid compared to Standard Turkish and Macedonian. Turkic
Languages, 24 (1): 78–109.
Römer, C. (2012). On some peculiar datives in colloquial Middle Ottoman texts. In T. Kahl, M.
Metzeltin and H. Schaller (eds.). Balkanismen heute – Balkanisms today – Balkanizmy segodnja.
(Balkanologie. Beiträge zur Sprach- und Kulturwissenschaft 3), 185–194. Münster: LIT.
Şafak, E. (2009). Aşk. İstanbul: Doğan Kitap.
Schaendlinger, A. C. (1972). Die Probleme der Redaktionen der Chronik des Ibrāhīm Pečevī (Pečuylu).
Wiener Zeitschrift für die Kunde des Morgenlandes, 63/64: 176–186.
Tanpınar, A. H. (1973 [1999]). Sahnenin Dışındakiler. İstanbul: Dergâh Yayınları.
Tosun, İ. (2003). Tekirdağ Merkez İlçe ve Köyleri Ağızları. MA thesis. Trakya Üniversitesi, Edirne.